Compact living! Vinden var 13 m/sek rakt i näsan. För att komma upp så snabbt som möjligt bestämde vi direkt att använda järngenuan på 2000 varv. Det gick riktigt bra, även om det inte gick så fort. Vi tuggade oss genom vågorna och motströmmen. Redan när vi passerade Mas Palomas var det slut på det roliga. Motorn hackade till, skakade och väsnades och dog. Raskt började vi driva tillbaka i vinden och strömmen. Ingen fara utan upp med revad stor och fock och så fick vi börja kryssa oss uppåt. Översköljda av vågskvätt då och då men det gick i alla fall undan, även om det var mot Afrika vi fick styra. Efter ett par timmar började focken fladdra och slå, vi var som fågelholkar ett par sekunder tills kapten såg att den släppt högst upp i masten. Hjälpligt fick vi in den och så ut med revad genua istället. Långa ben på kryssen och till slut hade vi passerat flygplatsen. Sedan blev det bättre och bättre och flera delfinflockar dansade för oss i skymningen. Vid tiotiden i mörkret gled vi sakta in utanför marinan och ankrade. På morgonen var det filterbyte på motorn, renblåsning av slangen till tanken och så småningom knackade den i gång igen. Nu kvarstår att tankrengöring och reparation av seglet.
Vi fick en bryggplats igen, det var inte lätt att ankra med sex personer ombord och vår dinge Juniora Flexibla ville inte vara med längre. Nu är den begravd i skräpcontainern här. Den " gick upp i limningen". Tur att vi har tåliga vänner, det är inte renodlad semester vi erbjuder.
På söndag morgon gick staren för alla båtar som var med i ARC till Karibien. Det var en riktig folkfest.
Väl på plats vid bryggan igen gjorde vi utflykter och firade Margareta som passade på att fylla år och hurrade för Birgitta som fyllde strax därefter. Båtköket vilade ett tag och vi åt med glädje ute.
Nu har alla åkt hem och vi bäddar rent och väntar på ett efterlängtat besök av äldsta barnbarnet med pojkvän som kommer i kväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar